Min erfarenhet, efter att ha arbetat med både personlig rådgivning och viktgrupper, är att lågkolhydratkost fungerar utmärkt som en livsstil för de allra flesta så länge man äter rikligt med grönsaker och inte blir för extrem åt något håll. Hur mycket kolhydrater man vill ha i sin kost är väldigt individuellt. Det beror på hur man är som person, hur man lever, hur man påverkas av kolhydrater och om man gillar mer eller mindre fett i sin kost. I mitt kostschema ligger jag på en relativt liten andel kolhydrater och använder mig av såväl mättade som omättade fetter – bara de är naturliga.

Få näringsämnen har skapat så mycket diskussion som kolhydraternas vara eller inte vara. Kolhydrater är kroppens favoritbränsle därför att de snabbt omvandlas till glukos och därmed förser kroppen med energi snabbare än vad protein och fett gör. Därför väljer kroppen alltid att förbränna kolhydraterna först efter en måltid.

Kolhydrater finns nästan överallt, men i olika former. Det gäller att hålla isär de bra och de dåliga kolhydraterna. Till kolhydrater hör stärkelse, kostfiber och olika sockerarter.

Snabba kolhydrater innehåller ofta lite näring, mycket socker och ger en kort mättnad och finns i till exempel läsk, godis och kakor. Saker som kroppen egentligen inte behöver.

Snabba kolhydrater har blivit processade och raffinerade för att användas till att framställa andra produkter som till exempel bröd, bullar, kakor, pasta, flingor och vetemjöl. Under den processen har många av de nödvändiga vitaminerna och mineralerna försvunnit och mycket fibrer har tagits bort. Dessa kolhydrater och livsmedel är lätt för kroppen att bryta ner och gör så att kroppens blodsocker stiger. Den ger snabb energi men tyvärr inte långvarig.

Oavsett om du är gammal, ung eller barn så är det viktigt att basera kosten på långsamma kolhydrater för att kroppen ska må så bra som möjligt.

Långsamma kolhydrater tar längre tid för kroppen att bryta ner och därmed påverkas blodsockret mindre och långsammare. Energin tar inte slut lika snabbt och du känner dig mätt och belåten längre.

Alla kolhydrater vi äter, vare sig det rör sig om socker eller stärkelse, bryts ner i magen och omvandlas där till glukos. Glukos går sedan ut i blodet och höjer blodsockret, vilket är stressande och inflammerande för kroppen. Insulin kommer därför utsöndras för att sänka blodsockret, då insulin hjälper till att transportera in glukos i cellerna från blodet. Man kan se insulin som en dammsugare som suger rent blodet från socker och blodsockernivån kommer då att sjunka. Ju mer kolhydrater vi äter, desto mer insulin kommer att utsöndras och ju mer kommer blodsockret att sjunka. Lika dåligt som vi mår av ett högt blodsocker mår vi också av ett väldigt lågt blodsocker.

Läs mer om vad du kan ersätta snabba kolhydrater med här: Ersättningsguide kolhydrater

Lågkolhydratkost fungerar så bra eftersom vi ökar kroppens fettförbränning samtidigt som vi minskar fettcellernas förmåga att lagra fett. Detta gör vi genom att minska insulinfrisättningen när vi äter en mindre mängd kolhydrater i vår kost. Alla kolhydrater vi äter, vare sig det rör sig om socker eller stärkelse, bryts ner i magen och omvandlas där till glukos. Glukos går sedan ut i blodet och höjer blodsockret, vilket är stressande och kan ha en inflammerande effekt för kroppen. Insulin kommer därför att utsöndras för att sänka blodsockret, då insulin hjälper till att transportera in glukos i cellerna från blodet. Man kan se insulin som en dammsugare som suger rent blodet från socker och blodsockernivån kommer då att sjunka. Ju mer kolhydrater vi äter, desto mer insulin kommer att utsöndras och ju mer kommer blodsockret att sjunka.

Insulin hjälper inte bara till att transportera bort glukos från blodet in i cellerna, utan signalerar också till kroppen att vi nu har mycket energi. Vi befinner oss då i ett ”välgött” tillstånd där kroppen vill spara så mycket som möjligt av energin för att kunna använda vid senare tillfällen. Fettförbränningen stängs då av, för nu får ju kroppen energi från annat håll, och då väljer den att ”spara” på kroppsfettet till ett senare tillfälle då vi behöver det mer. Höga insulinnivåer kommer alltså att bidra till en minskad fettförbränning för att istället använda lagrade kolhydrater som energikälla. Kolhydrater är det som bryts ner snabbast i kroppen och är lättast att omvandla till energi i form av glukos. Omvandlingen av fett och protein till energi är en betydligt omständligare process som kostar mer energi än vad nedbrytningen av kolhydrater gör.

Om vi lever som vi gör i dag, med mycket stillasittande och en stor mängd kolhydrater i vår kost, kommer vi konstant att gå omkring med ett högt blodsocker. Det skapar inte bara stress och inflammationer i kroppen som ger värk i leder och huvud, det svängande blodsockret påverkar även vår hunger och vårt humör.

Om vi undviker eller drar ner på kolhydrater hjälper vi kroppen att använda fett istället för socker från kolhydraterna som primärbränsle och vi kommer att hålla ett jämnare blodsocker.